Ett kärt återseende...

Det är inte så vanligt för att inte säga direkt ovanligt, att passagerare åker Göta kanal mer än en gång. Därför var det med stor glädje, som jag fick ett samtal från Birgitta Ulfsson, allas vår Muminmamma, i våras: hon ville återgälda fjolårets kanalresa från Stockholm till Göteborg med att ge sin man, skådespelaren Iwar Wiklander, en resa åt andra hållet, alltså med start i Göteborg!

I båda fallen var resan en födelsedagspresent!

Eftersom båda två är långa och resliga, hade de vissa sömnsvårigheter förra året i kojerna på shelterdäck. Men när jag berättade för dem om bröllopshytten på huvuddäck med kojer på 2,15, var det ingen tvekan. ”Och vi som aldrig haft någon bröllopsresa!” sa Birgitta glatt!

Birgitta och Iwar har blivit hängivna Göta kanalfarare och har många fina uttryck för detta : ”Ett sinnenas bad !” säger Birgitta entusiastiskt, och tillägger: ”Man stillar sig”, alltmedan båten så sakta glider fram längs vägen. Iwar menar, att det är just blandningen av kultur och skönhetsupplevelser av det vackra landskapet, som är den stora behållningen. Att det var dubbelt så många passagerare i år mot förra året, spelade ingen roll, menade de. Det är ändå samma lugna tempo och fina gemenskap ombord, man stannar upp tillvaron för några dagar och reflekterar.

Passagerarna Nils Nordlund med dotter Nicole tyckte att de haft en sagolik tur med bordsplaceringen och hann med många spirituella samtal med Birgitta och Iwar.

När sedan Birgitta ännu en gång ställde upp och deklamerade Tage Danielssons fina dikt, De händer som grävde på Göta kanal, var även guidens lycka fullkomlig...

Vi tog adjö på Skeppsbron, varifrån paret for vidare till Finland och sommarön i skärgården.

Vem vet, kanske blir det tredje gången gillt på kanalen! Välkomna tillbaka!

Ingela Eek  guide m/s Juno